barfotabloggen

En comment från min son som uppgraderas till inlägg. Barfotaskejt; ja det var kanske inte dit jag trodde trenden skulle gå, men det verkar kul. Och farligt. Jag skickar änglar härifrån, Viktor. Ride on. Long / Skateboard Ett tillägg som borde läggas till. För de som åker bräda vet hur det är att surfa ner för gatorna mellan bilar, runt rullatortanter och fulla femtonåringar. Det är en känsla av frihet, med spänning, humor, smärta och fullkomlig lycka. Att dessutom göra det barfota förhöjer allt. Till exempel från en erfarenhet av mig: Det finns en backe i Västervik som heter Storgatan, den är cirka 1 km lång och går genom hela staden, det är en klassisk brädbacke som är helt lagom brant och väldigt lång. Det åker mycket bilar och det är mycket rörelse, vilket gör allt bättre. När du väl har kämpat dig uppför hela backen med en något röd fotsula så står du iallafall till slut där längst upp, och ser hela staden nedanför dig. i början är det lugnt och du kan åka nästan rakt ner utan att svänga, men när du börjar närma dig ner mot affärerna så måste man börja köra slalom för att inte få för hög fart. Man är ju ändå barfota, i vanliga fall kan man lägga ner en fot och bränna upp gummisulan till en behagligare hastiget. Utan skor så har du inget val än att klara hela backen med den skarpa 90 graders kurvan i slutet eller så kan man även sikta rakt fram på den 15 cm höga kanten och ta några skrapsår istället. Det var en liten berättelse om vad man kan uppleva barfota, att springa med skor tycker inte jag är kul, att springa barfota är kul. Att åka longboard med skor är jättefint, men ännu bättre utan. Fin blogg pappa. Vi hörs